Viltspår 2008





12 september
Stockholms Cockerklubb, Årsta säteri, Klubbmästerskap i Stockholm

Så var det dags för KM i viltspår och denna gången gällde det att försvara förra årets guld-
medalj... Upp tidigt, puttra iväg genom skogen och sedan en bit med färjan för att till slut
åka vidare mot Årsta Säteri. Väl framme möttes jag av deltagare som var tidigare än jag själv!
Strax därefter kom domarna Lennart och Susanne Nordlander och Allan Petersson. Då jag var en
av de som arrangerade tävlingen hade jag med mig diverse priser som jag packade upp i en av
stallbyggnaderna. Alla hälsades välkomna och sedan meddelade domarna vilka ekipage som skulle
gå med de olika domarna. Jag/vi fick Lennart. När det var Monty’s tur att gå spår traskade
han på som vanligt och det kändes väldigt bra för på sensommaren och när DM:et var så har
han strulat vid sidan om och tydligt visat att ”jag veeet var spåret går men nu tar jag mig
tid till att nosa på annat...” vilket naturligtvis inte går an under en tävling så nu kändes
det mer som ”back to normal”. För att göra en lång historia kort så slutade Monty på silver-
plats, första pris med 42 poäng, och jag blev otroligt glad att det gick så bra bland så många
duktiga hundar. I år kom nio till start, tio anmälda men ett återbud i sista stund. Härligt
att alla tio platser fylldes.

Tack till alla som kom och gjorde att dagen blev så in i vassen trevlig och förstås STORT
GRATTIS till Eileen som tog hem segern med en otroligt duktig vovve som precis klarat av
anlagsprovet – vad månde det bliva? Stort tack till våra domare som var helt suveräna!

Bilder från evenemanget kommer.





6 augusti
Östsvenska Taxklubben, Ljusterö, rörligt spår

Vilken otrolig tur att vi bokat spåret till idag onsdag i och med det fruktansvärda ovädret
under gårdagen! Det hade inte varit kul att gå spår i storm och hällregn. Jag hade sannolikt
inte fått med mig maken heller... Idag däremot var vädret riktigt hyggligt och vi fick en
trevlig tur till Ljusterö. Domare för dagen var Olof Dérantz och han tyckte att Monty var
en utmärkt spårhund men för dagen svårläst. Enligt honom kunde det bero på att det var så
blött i markerna att blodet låg uppepå och på så vis gav ifrån sig stark vittring. Monty
verkade alldeles för nonchalant i spåret och det var väl för att han hela tiden hade sten-
koll på var spåret gick och därför ägnade en del tid åt att springa ut på sidorna och kolla
läget... hmmm. Jag får nog dra ned på spårandet nu för att förhoppningsvis låta ”spänningen”
återvända för Monty. I vilket fall som helst gick det bra och Monty fick sitt första pris
med 37 poäng – avdrag för att han snurrade vid en väg ned för en klipphäll. Blodet hade
förmodligen runnit nedför hällen under natten.

Idag följde även Archie med och efter spårandet fick vovvarna busa av sig rejält på den
underbara strandtomten som Olle äger. De badade, jagade boll och vi tvåbenta hade en
jättetrevlig pratstund om ditt och datt.





3 augusti
UDK, Gysinge, Distriktsmästerskap i Viltspår

Klockan ringde redan 03.45. Tanken var att jag skulle åka ca 05.00 hemifrån för att vara
framme vid samlingsplatsen för årets Distriktsmästerskap i Viltspår i god tid. Tänk att det
redan var mörkt tidigt på morgonen, kändes nästan aningen vemodigt. Allt gick som planerat.
Trafiken var nästan obefintlig så vi kom fram i mycket god tid vilket var skönt då Monty
behövde få sin morgonpromenad. Allt eftersom anlände de övriga tävlandena och stämningen
var på topp. Vi tilldelades våra domare och for ut till de respektive tävlingsplatserna.
Monty skulle gå som trea av fyra i vår grupp vilket innebar en låååång väntan... Idag var
det nämligen svårspårat och hundar som vanligtvis springer igenom spåren tog god tid på sig.
Monty tog an spåret och travade iväg som vanligt men sedan började turerna ut till vänster
och ut till höger. Det var tydligen otroligt många dofter i skogen. Domaren sa att Monty var
spårsäker men gjorde alldeles för många svängar ut vid sidan om spåret. Jag kände inte riktigt
igen min jätteduktiga spår-Monty så jag var övertygad om att det inte skulle bli ett första pris.

Senare när domarkollegiet hade hållits och det var prisutdelning så visade det sig att många
hundar gått ”dåligt”. I den öppna klassen med åtta ekipage fick endast en(!)hund ett första-
pris och bland de 16 championekipagen så var det bara nio som fick förstapris och Monty fick
ett första pris!!! Jag blev otroligt glad. Det var en trevlig dag och som vanligt har Uppsala-
gruppen anordnat en fin tävling. STORT GRATTIS till Christina med Maja, SVCH Fancy Paws
Expensive Taste som vann guldet, till Terese med Gus, SVCH LPI LPII Dragongårdens Inside Out
och Stina med Tindra, SVCH Atacama’s Beautiful Tindra. Det var sannerligen många MYCKET
duktiga hundar som tävlade idag och att Monty blev åtta och fick sitt första pris trots
strulet i spåret och att det generellt var så svårspårat av någon anledning gjorde att jag
uppskattade resultatet än mer.







25 juli
Östsvenska Taxklubben, Vidja, rörligt spår

Så var det dags för ännu ett rörligt spårprov och denna gången i Vidja strax söder om Ågesta.
Monty och jag for iväg och redan tidigt var det ordentligt varmt. Vi träffade domaren och
påbörjade spårandet. Hu, vad det var hett!!! Monty gjorde något han aldrig brukar göra annars,
han stannade flera gånger och vände sig om och tittade på mig. Jag vet inte om det berodde på
att han var varm och trött och kände för att lägga av eller om han hörde mitt flåsande i värmen...
När vi kom till återgången började han cirkla och dessutom gick han med nosen i luften. Sanno-
likt var det något spännande som rörde sig i närheten eller kanske hade passerat ganska nyligen.
Han snurrade vidare och efter en stund hittade han spåret igen. Jag brukar ha för vana att inte
lägga mig i spårandet utan låta honom sköta det själv men tydligen skulle jag här ha gått in och
brutit och försökt styra upp det hela (?!). När vi sedan kom i mål sa domaren att Monty snurrat
för länge och att det påverkade priset – du menar poängen sa jag... – nej, sa domaren, det här
blir en tvåa – låååång näsa på matte som tyckte att Monty gjort en prestation i hettan...
Kan väl erkänna att när domaren åkt iväg så halkade en och annan svordom ur munnen - hur kan
man dra ned priset på en hund som arbetar självständigt och löser hela uppgiften själv... och
dessutom i den här hettan???





28 juni
SÖTK, Härad, nattspår

När jag för första gången läste att SÖTK skulle anordna nattspår blev jag väldigt nyfiken.
Vi har ju spårat en del tillsammans vovvarna och jag men hur skulle det bli om det var mörkt?
Sagt och gjort, jag anmälde båda två.
Utan att verka tjatig så är det bara så trevligt med SÖTKs arrangemang. Innan tävlingen bör-
jade var det som vanligt ID-kontroll, avbockning på listor etc. men också lotteri. När kloc-
kan så var ca 21.00 for maken och jag med våra två hundar ut i skogen tillsammans med en
tredje tävlande som hade en Weimaran. Domare för dagen var Annelie Holmgren. Jag har ju
haft turen att träffa på Annelie vid flera tävlingar och hon är en otroligt kompetent och
klok domare som alltid har många goda råd att ge. Nu blev det inte särskilt mörkt när Monty
spårade, inte heller när Weimaranen gick. Först när Archie skulle gå hade det börja skymma
något mer men det var inte svart ute. När alla var klara for vi tillbaka till bygdegården
där det grillades och bjöds på god mat och trevligt sällskap. Vi fick vänta ganska länge
då en domare hade tävlanden som gått lite tokigt. Det sista ekipaget kom in först ca 02.15.
Klockan 02.30 började prisutdelningen och kl 03.00 ragglade vi ut från bygdegården för att
påbörja hemresan i solsken. Solen var ju redan på väg upp och det var helt fantastiskt
vackert. Vi hade haft en urtrevlig kväll och natt. Hundarna hade verkligen gått bra och
fått sina förstapris dessutom med full pott – vad kan man mer begära?





17 juni
Östsvenska taxklubben, Ekerö, rörligt viltspårprov

Har idag tillbringat kvällen med att gå spår tillsammans med Monty för domare Leif Rohlin, i
motionsområdet uppe vid Jungfrusundsåsen. Det är sannerligen speciellt att gå spår i ett väl-
besökt friluftsområde. Spåret korsade vägar där en matte med vovve precis hade passerat mitt
framför näsan, barnfamiljer traskar runt och det formligen vimlar av joggare. Tack och lov är
Monty duktig och grejar vägar och andra små störningsmoment så det blev ett förstapris. Men
inte är det som att gå spår i t ex de Sörmländska skogarna...
Det blev Monty’s 23:e raka förstapris.







8 juni
Oslo og Omegn Dachshundklubb, Östmarka, ordinarie viltspårsprov

Så var det dags att åka till Norge för att försöka få ett eftertraktat förstapris i viltspår.
Vi startade vår resa lördagen den 7 juni för att hinna ”landa” och sedan tävla på söndag
förmiddag. Resan tog lång tid i och med att det var så varmt och vi var tvungna att göra
många stopp för att hundarna skulle få sträcka på benen. Även maken Dirk behövde förstås ta
pauser emellanåt. Vi övernattade i en stuga vid Bogstads Camping. Kändes skönt att ha till-
gång till ordentlig dusch och toalett i värmen och förstås ett eget litet kök med kylskåp.
Tidigt söndag morgon var det upp och hoppa. Gissa om tävlingsnerverna var i fullständig
oordning... Tur att maken var så coool... Vi kom fram till tävlingsområdet och hälsade på
alla och sedan blev vi informerade om vilka domare vi tilldelats. Först ut i spåret var Monty.
Han hade Inger Marie Höjdahl som domare plus en domaraspirant och gick klockrent. Domaren
sa efteråt att hon hade haft dåligt samvete över spåret eftersom det hade blivit så långt,
ca 800 meter, och dessutom var i ett område där det rörde sig mycket vilt och människor.
Det kändes helt otroligt att vi klarat det ändå!

Sedan bar det iväg för att åka och möta Archie’s domare Sölvi Eriksson, som var NKKs rep-
resentant vid tävlingen. Väl ute i spåret: gissa om jag höll på att baxna när jag svettig,
trött och ganska matt blickade upp för en brant backe som steg rakt upp i himlen... Jag
trodde att jag skulle få en hjärtinfarkt och undrade om det verkligen värt det... Archie
verkade däremot heltriggad – han hade inte gått ett enda spår i år – och han formligen
flög iväg. Sölvi hade sagt att vi skulle ta det lugnt. Det kändes som om det vore det enda
riktiga att göra med tanke på ”vägen till himlen” men Archie marscherade på så jag var
tvungen att flåsa efter. Även han gick klockrent vilket kändes fantastiskt. Inte hade vi
väl kunnat föreställa oss att båda vovvarna skulle lyckas med varsitt förstapris, dessutom
var vädret olidligt varmt. Kan väl nämna att det blev en svettig hemresa även om vi natur-
ligtvis var mycket nöjda med dagen. SVCH och nu även NVCH är ju inte så illa.





20 maj
Östsvenska taxklubben, Sorunda, rörligt viltspårprov

Så var det dags för ytterligare ett spårprov och den här dagen skulle vi åka till en plats
utanför Sorunda. Vädret var bra och det kändes allmänt trevligt och jag var helt ovetande
om vad jag skulle lyckas göra... Domare för dagen var Alvar Segerqvist. Monty hann bara få
på sig spårselen så travade han på precis lika bra som vanligt. Han fick ett 1:a pris och HP
och jag blev naturligtvis otroligt glad! Väl framme vid bilen igen så skulle jag ge Monty
vatten att dricka. Jag lade ifrån mig alla saker i baksätet på bilen och böjde mig ner och
hällde upp vatten och vad händer...? Jo, bildörren slår igen och min KNÄPPA bil låser sig
själv och där står jag, i och för sig med vatten och hund men inget annat! Hur ska jag få
upp bilen när nycklarna plus allt annat ligger inne i den? Fick förklara för den rare domaren
vad som hänt och sedan låna hans mobil för att ringa maken som fixade fram Bärgningstjänst i
Södertörn som skulle komma och hjälpa mig. Efter en halvtimme kom en ung, flink man som med
hjälp av diverse kluriga verktyg fick upp dörren – gissa om jag blev lättad. Jaha, då var det
äntligen dags att ta fram ID-handlingar, microchipläsare och själv få sig en skvätt läsk.
Alvar var otroligt rar och vänlig och vi hade det jättetrevligt medan vi väntade. Tur bara
att det inte ösregnade. Tilläggas bör att idag har bilen varit på service och verkstads-
killarna har fixat så att bilen inte låser sig själv när dörren slår igen... Vill verkligen
inte vara med om det en gång till!







15 maj
Östsvenska taxklubben, Dalen, rörligt viltspårprov

Idag var det dags för årets andra viltspårprov för Monty. Vi hade tilldelats domare Björn
Almberg, med egna marker strax norr om Arlanda. Jag hade fått en eminent vägbeskrivning men
det hindrade ju inte mig från att missa avfarten till Arlanda (!) vilket resulterade i att
jag blev tvungen att köra hela vägen till Knivsta för att äntligen kunna vända och åka till-
baka... Väl framme vid Dalen så skulle jag åka rakt ut i skogen och naturligtvis var vägen
extremt hoppig och skuttig. Jag missade avfarten vilket gjorde att jag hamnade mitt ute i
spenaten och tänkte att nu är det nog dags att ringa denne Björn för att få lite hjälp och
vad upptäcker jag då??? Jo, endast SOS-samtal… samtidigt kände jag en bedövande stank baki-
från: Monty hade kräkts rejält! Kanske inte så konstigt med tanke på de slingriga och hoppiga
vägarna... I vilket fall som helst for jag tillbaka ut till vägskylten och tog allt en gång
till. Då upptäckte jag att jag räknat fel på avfarter men till slut så kom jag äntligen fram.
Det var en mycket trevlig domare som hade mängder av tips och råd att dela med sig av.
Monty skötte sig exemplariskt i spåret och fick sitt 1:a pris och 42 poäng. Björn Almberg
var jättenöjd och naturligtvis jag också. Efter spåret fick jag se Björns egenhändigt byggda
grytprovsbana och höra om hur grytprov m.m. går till. Jag fick också se bilder på några av de
grävlingar som Björn fött upp. Det var en härlig förmiddag med mycket trevligt sällskap!







18 april
Östsvenska Taxklubben, Ekerö, rörligt viltspårprov

Idag skulle Monty begå viltspårspremiär. Det kändes mycket spännande i och med att jag varit
oförskämt bekväm och inte tränat någonting. Men jag tänkte att varför inte träna med realist-
iska spår och så får det gå som det vill. Domare för dagen var Ulrika Langenius, ordförande
för Östsvenska Taxklubben. Vi träffades på Ekerö, på vägen bort mot Sundby. Monty verkade med
en gång förstå vad som var i görningen och jag blev alldeles varm i hjärtat när jag såg hur
min lille gubbe gick som ett litet tuffande tåg, tog vinklarna med glans och ringade vid åter-
gången. Ulrika sa efteråt att Monty verkade ha en sann spårglädje och att han förstås var
oerhört duktig så det blev full pott, 42 p och sedan kom den lilla bisatsen ”och han får ett
HP för att han var så duktig”...Behöver jag säga att matte blev otroligt glad...?




Viltspår 2007





23-30 september
SÖTK, SBAK nord-östra
Katrineholm, Strängnäs, Haninge


Vilken vecka!!!

Söndagen den 30 september hade jag bestämt att vi skulle gå det sista spåret för säsongen och
det fick ske i Stockholmsdistriktets viltspårsmästerskap i Haninge. Vädret var otroligt fint
denna dag och markerna var perfekt fuktiga för spår efter nätterna. Monty tuffade på i gammal god
stil och domaren Lennart Nordlander tyckte att han var suverän. Det hela slutade med att Monty
vann hela mästerskapet! Tänk vad duktig lille Monty är...



Lördag den 29 september gjorde jag ett sista ryck och for ned till Strängnäs för att gå spår för
Gunnar Gustavsson. Jag hade tre spår hos SÖTK och de hade lovat att jag skulle få dem före den 30
september och Gunnar var vänlig och ringde på fredagen och visst kunde jag gå på lördag... Ännu en
gång gick Monty som ett urverk trots stormvindar och ösregn. Han fick 42 poäng och sitt fjortonde
förstapris men inget HP i och med att vi inte fick någon viltstörning, vilket var synd. Men nu har
det gått för långt när man inte är riktigt nöjd med förstapris!



Torsdagen den 27 september var det så dags att fara ned till Katrineholm och gå spår för
Annelie Holmgren igen. Monty var otroligt taggad vilket resulterade i full pott och ett HP.
Gissa om jag blev glad över två HP:n som gav 20 poäng till i Årets Viltspårscocker. Det innebar
att vi landade på 159,2 poäng!



Söndagen den 23 september for Monty och jag ned till Katrineholm för att försöka oss på ett spår.
Domare var Annelie Holmgren och hon tyckte att Monty var mycket duktig och det resulterade i ett
förstapris med full poäng och ett HP. Vädret var ljuvligt och efter spårandet gick vi en härlig
promenad i skogen tillsammans med Annelie och hennes två flatcoated retrievers. Tack för en jätte-
trevlig pratstund om kennelnamn mm.
Måste bara säga att väg 57 mellan Järna och Flen är helt underbar. Att sitta i bilen och tuffa fram
i ett underbart vackert landskap en tidig morgon under hösten med vackra färger, stillhet och små
vattendrag är ljuvligt.





15 september
Svenska Cockerklubben, Uppsala, Viltspårsmästerskap

Idag gick jag upp klockan fem för att hinna med alla förberedelser inför resan upp till Svenska
Cockerklubbens Viltspårsmästerskap nordväst om Uppsala. Det kändes mycket pirrigt i och med att
samtliga ekipage var erkänt duktiga då det krävts kvalificering för att överhuvudtaget komma med.
Jag var oerhört stolt över att Monty överhuvudtaget kvalificerat sig. Väl framme hälsade vi på alla
medtävlare för att sedan lottas ut bland de fyra domare som var anlitade för dagen. När vi kom ut i
skogen lottade vi igen om vem som skulle börja och vi hade tur – Monty blev först ut. Alltid skönt
att inte behöva vänta. Monty gick som ett urverk. Han var jätteduktig och ångade på som ett litet lok
utan att ringa något nämnvärt. Skottet gick som vanligt utan problem och sedan konstaterade domaren
att det blev ett första pris. Då kände jag nervositeten släppa – dels hade vi kvalificerat oss dels
hade dagen givit ett första pris, nu fick de gå som det ville – jag var så otroligt nöjd. Vid pris-
utdelningen visade det sig att Monty placerat sig trea av alla de tolv duktiga hundarna – jag var
fullständigt överlycklig. Monty fick en gigantisk rosett och en jättefin pokal + matskål, hundkex,
foder, leksaker, bajspåsar, ljuslykta, klädroller och en mysig pläd. Dessutom har han nu totalt 11
raka första pris under 2007.

Mitt stora, stora och varma tack till arrangörerna som fått allt att fungera så väl och för det
otroligt fina prisbordet. Trevligt var det också med gratis fika!







2 september
Östsvenska Taxklubben, Vidja, rörligt viltspårprov

Söndagmorgon och riktigt segt väder. Monty och jag for iväg till färjan för att sedan åka till Vidja i
Glömstaområdet. Väl framme började det regna. Jag måste väl säga att inspirationen har börjat
tryta när det ”bara” handlar om att samla HP:n... känns lite tråkigt faktiskt... hmmm.
Monty gav sig iväg i spåret och redan i första vinkeln (som var oblodad) fick han en kraftig vilt-
störning och ville direkt dra iväg till vänster men med en liten viskande uppmaning från matte så tog
han upp spårandet igen. Men det märktes att rådjuret traskat runt för han snurrade en hel del.
Domare för dagen var Kenneth Modin och han tyckte att Monty var duktig, men eftersom han hade
påverkats av den ”konstanta” viltstörningen idag så blev det ett första pris utan HP. Jag är jätte-
glad och stolt över att Monty varit så konsekvent duktig och fått tio förstapris på 10 prov, men som
sagt: nu är det ju bara HP som räknas (usch).
Efter att provet var klart och alla papper skrivna gick Monty och jag på en liten skogspromenad.
Det är härligt att ha en hund som är så lättinkallad. Monty håller hela tiden ett öga på vart matte
går och med en liten gest eller rörelse så kommer han springande.




10 augusti
SÖTK, Malmköping/Hökärr, rörligt viltspårprov

Återigen for vi ned till Malmköping för att gå spår för domare Ola Lagerbäck. Vädret var fullständigt
vidrigt, regnet stod som spön i backen. Vi var tre ekipage för dagen och Monty gick sist. Det blev en
del väntan men vi hade det jättetrevligt på Olas gård. Vi fikade och hälsade på alla taxar som fanns i
huset. När Monty skulle gå verkade han otroligt taggad och gissa om jag blev glad när resultatet blev
ett förstapris med HP(!). Utlåtandet löd som följer:

EN HUND SOM HAR ETT UTSÖKT SPÅRSINNE OCH ETT MYCKET BRA SÄTT ATT ARBETA
MED RINGNING OCH TROTS ETT TIDSMÄSSIGT MAXIMERAT (24 TIM) SPÅR OCH
EXTREMA VÄDERFÖRHÅLLANDEN KLARAR SPÅRET PÅ ETT FÖREDÖMLIGT SÄTT.

Vad spelade vädret för roll och att man var fullständigt dyngsur efteråt – Monty hade ju precis erövrat
sitt tredje HP! Stort tack till domare Ola som ordnat med denna viltspårsdag!





7 augusti SÖTK, Malmköping/Hökärr, rörligt viltspårprov
Idag for vi ned till Malmköping för att gå spår. Vädret var ju ganska så varmt och fuktigt – inte i min
smak. Det kändes pirrigt men som vanligt var Monty otroligt duktig. Till min stora glädje kunde Monty
fortsätta att koncentrera sig på spårandet trots en kraftig viltstörning så dagens resultat blev ett
första pris med HP (!). Domaren Ola Lagerbäck tyckte att Monty var en jätteduktig hund. Undrar just
hur det skall gå på fredag för då ska jag ned till Malmköping igen för att gå spår och då är vi tre
ekipage – tänk om Monty skulle kunna gå lika bra...
Tack Ola för ett trevligt viltspårsprov!







19 juli
Östsvenska Taxklubben, Ekerö, rörligt viltspårprov

Idag torsdag for Monty och jag iväg till Myra grustag ute i Sundby här på Ekerö. Kändes oerhört lyxigt
att inte behöva åka så långt för att gå spår. Domare för dagen var Charlotte Jakobsson, Östsvenska
Taxklubben. Monty spårade helt suveränt och klarade av flera passager över stigar plus ett kalhygge.
Resultatet blev 42 poäng och så fick han sitt första HP – gissa om matte blev glad! Nu har Monty gått
sju spår i år och alla med första pris plus det sista med ett HP – vilken kille!





15 juli
Östsvenska Taxklubben, Rydholm/Sandviken, rörligt viltspårprov

Söndagsmorgonen tillbringades i Rydholm/Sandviken utanför Arninge. Monty skulle gå sitt sjätte spår
och detta för domare Bo Varg på Östsvenska taxklubben. Det hade regnat mycket kraftigt så markerna
var ordentligt blöta. Dessutom gick spåret över en ganska bred, rejält geggig ridstig med många spår
av olika slag. Monty arbetade på som vanligt och fick sitt sjätte raka förstapris med 35 poäng. Han
är duktig och har en otrolig energi. Domaren sa efteråt att blodspåren var borta på många ställen,
särskilt på stenar och klippor. Därför var det extra roligt att det gick bra. Meeen som vanligt
passar han på att kika på annat som t ex en liten fågel som flög lågt mellan träden när vi gick.
Trevligt i och för sig med lite fågelskåderi men vi var ju där för att spåra...(ha ha)







9 juli
Östsvenska Taxklubben, Ekerö, rörligt viltspårprov

Bara två dagar efter det senaste spåret har vi fått möjlighet att spåra på ”hemmaplan” nämligen
ute på Ekerö, Jungfrusund. Jag blev alldeles kall när jag fick se vilken skog det rörde sig om då
den utgör det största promenad, jogging och friluftsstråket på Ekerö... Monty spårade på med stor
intensitet som vanligt men jisses vad många spännande dofter det fanns i den här skogen (inte undra
på...) så domaren Leif Rohlin gav honom ett första pris med lägsta poäng: 30. Så här låga poäng har
Monty aldrig fått så nu undrar jag om han möjligtvis börjar tappa intresset. Samtidigt är det ju
fantastiskt med fem raka första pris denna vår/sommar.





7 juli
Östsvenska Taxklubben, Lissma, rörligt viltspårprov

Lördag morgon och vi far iväg till Lissma för att gå ett rörligt spår för domare Bertil Larsson på
Östsvenska taxklubben. Monty spårar bra men börjar bli på tok för nonchalant och far ut utanför
spåret för att ”kolla läget”. Domaren tyckte att Monty var duktig och uthållig men borde inte
slarva runt utanför. Dagens resultat blev ett första pris med låg poäng: 32.





24 juni
Västmanlands Dreverklubb, Västerås, ordinarie viltspårprov (DM)

Idag for Monty och jag till Västerås tidigt i ottan. Vi skulle samlas 8.00 vilket innebar att jag
for hemifrån ca 05.45 för att vara på den säkra sidan. Det är alltid skönt att komma fram i tid och
hinna rasta vovvarna. Vi var fyra ekipage som skulle gå för domare Stefan, tillhörandes Västmanlands
Dreverklubb. Monty gick som nr två och var jätteduktig. Trots extremt blöta marker (det hade ju
regnat hela dagen före när spåret lades och låg till sig), diken, stigar, och partier med mycket
höga ormbunkar så löste Monty uppgiften galant. Som vanligt påtalade domaren att han är för snabb,
vet precis var spåret går men passar ändå på att kolla av omgivningen. Det var trevligt att höra
att domaren tyckte om Monty för att han var så otroligt intensiv, uthållig och verkade tycka om att
verkligen jobba. Domaren sa till och med att han aldrig sett en cocker spåra på det här intensiva sättet.
Det var som vanligt en trevlig dag i sällskap med andra viltspårintresserade människor och hundar.
Många goda råd utbyttes och hundinformation diskuterades. En jättetrevlig förmiddag i skogen!







13 maj
Östsvenska Taxklubben, Svartsjö, rörligt spårprov

Idag skulle vi gå två rörliga viltspårprov. Jag hade anmält Archie och Monty för att egentligen
hinna gå före Björkvikstävlingen men Östsvenska Taxklubben hade haft otroligt mycket att göra så
spåren blev av först efter ordinarie provet i Björkvik. Domare för dagen var Eva Ekström och jag
har väl aldrig haft det så lyxigt att jag bara behövde ta vovvarna med mig och köra ut till Svartsjö!
Först ut var Monty som formligen skenade genom spåret. Han visar en sådan otrolig spårglädje.
Öronen fladdrar i vinden och nosen i backen. Kan man bli annat än glad och stolt. Han fick 42 poäng
och domaren var överförtjust över hans spårglädje. Sedan var det Archie’s tur och även han spårade
lysande. Vilken koncentration och noggrannhet. Archie erhöll också 42 poäng. Känns helt otroligt med
fyra första pris på en vecka! Utlåtandena var korta. Det stod helt enkelt ”utmärkt spårhund” på båda
– ja, vad mer fanns det att tillägga ( i alla fall den här gången).







5 maj
SÖTK, Björkvik, ordinarie spårprov

Denna dag for vi iväg både maken, jag och dottern. Archie och Monty hade varit duktiga när vi
lagt spår hemma så visst fanns förhoppningen om att det skulle gå bra. Monty var först ut i spåret
och klarade galant av viltstörning vid flera tillfällen. Han fick ett första pris och 37 poäng.
Jag lät Archie gå efter Monty i och med att jag ville att han skulle vara extra ”triggad” och
det visade sig fungera perfekt. Han erhöll också ett första pris och 42 poäng – full pott! Båda
var otroligt duktiga i spåret. Efter det att Archie gått sitt spår visade domaren en växt och
berättade att han med flit lagt ”blindtarmen” in bland dessa växter för att göra det svårare i
och med att växten kan få hundarna att helt tappa konceptet. Archie hade inte brytt sig alls utan
snabbt klarat ut blindtarmen och gått vidare. Som vanligt var det jättetrevligt att träffa alla
viltspårsintresserade. Bland andra fanns där Monty’s uppfödare Monica Forsander (Kennel Manaca’s)
med sambo Johan och flera av de domare vi haft tidigare vid andra tillfällen. Tack till arrangörerna
SÖTK som precis som vanligt ordnat med en trevlig viltspårsdag!







Viltspår 2006

Vi har valt att påbörja vår viltspårsdagbok år 2006 då det var det året som vi skapade vår
hemsida. Tidigare resultat (utställning och viltspår) finns i tabellerna på respektive hunds sida.





24 september
SÖTK, Vik/Värmdö, rörligt spårprov

Idag var det extra nervöst att bege sig ut till spårprov i öppen klass. Monty hade redan två
1:a pris och dagens prov kunde eventuellt resultera i ett viltspårschampionat. Vår lille kille
arbetade koncentrerat och var rena drömmen i spåret. Noggrann, aningen snabb i vinklarna men
han arbetade jättefint. Han fick ett bra utlåtande från domaren Bengt Wiidh:

"Ett mycket trevlig ekipage som jobbar mycket bra. Bra samspel mellan hund och förare.
Grattis till championatet. Lycka till!"

Tilläggas kan väl att vädret var fantastiskt denna höstdag - sol, klarblå himmel och över 20 grader.
Bilder kommer snart...





2 september
SÖTK, Västerljung, rörligt spårprov

Det var nio hundar anmälda till dagens spårprov. Några skulle göra anlagsprovet och några tävla
i öppen klass. Vi samlades i skogen utanför Västerljung. Det var härligt väder med omväxlande
sol och små moln och luften kändes förhållandevis frisk. Hösten är en ljuvlig årstid; luften,
färgerna och förstås klimatet i allmänhet gör att man orkar så mycket mer! Inte minst om man
har intresse för viltspår. Vovvarna njuter av att nosa runt i skogen när markerna är fuktiga.
Inte som under sommarmånaderna med knastertorr jord och 30 svettiga grader i skuggan. Vi hade
det jättetrevligt i vårt ”läger” där elden sprakade och korvgrillningen gick varm. Det blir ju
som bekant en del väntan. Monty gick ett verkligt bra spår. Han klarade det utan problem och
erhöll ett 1:a pris med full pott 42 poäng. Det kändes så bra att det gick såpass lätt. Han har
arbetat så hårt vid de viltspårstävlingar han deltagit i när det varit fruktansvärt varmt.
Jag tror att han riktigt njöt nu när markerna var lättnosade.

Tiden i ”lägret” gick fort då vi hade det urtrevligt med de andra deltagarna, Ulrika som ordnat
med mat och fika, Karoline, Maria, Marie, Monty’s uppfödare Monica som anordnat dagens spårtävling
och förstås domare Annelie. Det blev mycket hundprat och många glada skratt. Två små valpar fanns
med vid dagens träff och vilka charmtroll! Helt otroligt söta var de – Miranda och Märta.

En härlig dag och stort tack till Monica som anordnat allt detta och till Annelie som sliter
med alla spår – hur orkar människan ta sig igenom allihop? Tack till Ulrika för allt smaskens
vid den öppna elden.







6 augusti
SÖTK Öster Malma, ordinarie spårprov

Dagen började tidigt (redan halv fem var vi tvungna att stiga upp). Vi skulle med färjan 06.30.Luften
var hyggligt sval på morgonen men senare under dagen blev värmen påfrestande. När vi kom fram till Ludgo
Hembygdsgård träffade vi många gamla bekanta, bl a vår viltspårsinstruktör Ulf Lindholm och kursdeltagare
Eva och Anders med Nalle (welsh).

Vid uppropet fick vi veta att Kenneth Grundblad skulle vara vår domare, totalt var det fyra hundar i vår
"grupp" varav vi stod för två. Efter uppropet for vi iväg till spåren. I skogen lämnades vi vid respektive
spår i väntan på vår tur. Tyvärr var det ohyggligt många bromsar och getingar som attackerade oss vilket
resulterade att åtminstone en av oss (mamma Lena) utförde krigsdanser. Efter ca 45 minuter återvände
Kenneth till oss och det blev vår tur att spåra. Archie inledde och han spårade fantastiskt, snabbt (för snabbt)
och med en oerhörd spårglädje. Tyvärr missade han "blindtarmen"/återgången vilket resulterade i ett 2:a pris.
Men vad spelar det för roll, han är ju redan champion!
Sedan var det Monty's tur och han spårade med stor koncentration och i ett mycket bra tempo. Gissa om vi
blev glada när domaren berättade att Monty erhöll 1:a pris! När spårandet var över och vi trötta men mycket
nöjda satte oss i bilen styrde vi mot Nyköping för lunchpaus.

Åter till Ludgo följde en timmes väntan i avvaktan på att domarkonferensen skulle avslutas. Klockan 15.10
inleddes prisutdelningen. Vi fick mottaga två diplom, ett för var hund. Plötsligt under prisutdelningen
ville sekreteraren påminna om att ingen ännu har hämtat ut högsta vinsten i lotteriet. Hon ropar ut att de
som har lottnummer 91 gärna får hämta ut sitt pris. Anne som tagit hand om lotterna vi tidigare hade köpt
säger ivrigt "vi har ju 91!!!". Vi får hämta en 15 kilos fodersäck av den exklusiva sorten med isländska
alger ... vi som aldrig brukar vinna på lotterier. Vilken dag!







6 maj
SSRK Nävekvarn, ordinarie spårprov

Första riktiga sommarvarma dagen for vi på viltspårstävling. Både Archie och Monty var ordentligt
påverkade av hettan. Archie som varit så otroligt duktigt i höstas, var utmattad av värmen redan
en liten bit in på spåret. Han fick ett 2:a pris vilket var en prestation med tanke på temperaturen.
Monty passade på att bada tre gånger i en liten damm i skogen före spårandet. Avsvalkad och med stor
frenesi tog han sig an uppgiften. Trots diverse störningsmoment utplacerade i spåret (gammal skank,
likdelar från djur, fjäderhögar) klarade Monty av det helt OK. Domare Krister Rönn tilldelade Monty
ett 2:a pris. Detta var Monty's första tävling i öppen klass så jag tycker att han var jätteduktig.





© Spanielstugan 2006-2010